Gisela: Blut Und Leder – 2014 – Norsk Nazisploitation!

Jag tycker att det känns modigt att göra en Nazisploitaionfilm i dessa moderna tider. Inte för att ämnet skulle vara uttjatat utan för att det politiska klimatet är annorlunda jämfört med genrens storhetstid. Att filmen dessutom kommer från Norge är lite extra kul. Det är verkligen inte politiskt korrekt att ett land som var ockuperade av Nazisterna under kriget gör en film om nazister…

Liksom det mesta i genren finns det en djupt satiriskt underton i filmen. Den som tar det här på allvar bör nog söka läkare för i min värld är det ganska uppenbart. Temat är inte olikt från vad vi har sett i filmer som Gestapos Last Orgy, SS Camp 5, SS Experiment Love Camp eller varför inte Ilsa, Shewolf of the SS. Nämligen att man har blandat sex och nazizter i samma film och gör en poäng av det. Tortyren, eller den sexuella tortyren är inte lika grov här men på samma sätt som de övriga filmerna gör man narr av nazisterna på ett eller annat sätt. Det är enda chansen man har att göra en framgångsrik film av det här slaget. Själva grundidén är också att genom experimenten skapa supersoldater. Ingen ovanligt men fortfarande lika underhållande!

Humorn är däremot desto större. Om det gick att ta de gamla italienska filmerna på allvar så är det stört omöjligt här. Jag kan inte säga att den norska dialogen gör det lättare men å andra sidan är det mest av filmens repliker faktiskt på tyska! Man har löst själv grundpremisserna bra. Egentligen är det frågan om en visualisering av ett minne som en gammal man och tillika krigshjälte  drar sig till minnes i filmens början. Jag gillar greppet.

Vidare gillar jag färgskalan i filmen. Den är inte likadan hela tiden förstås men i de mest nazistiska scenerna är den tämligen smakfullt ofärgad. Det är alltså ganska lite färg, blandat med rött, som är ganska naturligt när det är armbindlar med hakkors i filmen. Det blir en väldigt vacker effekt som står i kontrast till de vidriga dåd nazisterna gjorde sig skyldiga till.

Jag gillar filmen, den är inte perfekt på något sätt men den är underhållande, vilket en film av det här slaget ska vara. Det är som sagt inte varje dag man ser Nazisploitation – från Norge!

7/10

Själanöd – 2014 – Se den inte med svärmor!

Ibland ska man ge filmer lite mer chans än att avfärda dem direkt. Så mycket har Själanöd lärt mig! Hade jag följt min första instinkt hade det inte blivit en långvarig bekantskap men det dröjer faktiskt inte så länge innan jag inser att mina förutfattade meningar är helt felaktiga. Jag baserar förstås dessa på det initiala skådespeleriet, något som i och för sig håller i sig filmen igenom, men manuset… Jag älskar det skruvade manuset!

Jag har aldrig sett nåt liknande! Och då vill jag ändå påstå att jag har sett min beskärda del av udda och obskyr film. Man skulle kunna säga att upplevelsen är som en korsning av Slaughtered Vomit Dolls och Jörg Buttgereits Schramm. En film jag inte riktigt är så förtjust i och en jag fullkomligt älskar! Själanöd väjer för den brutala sanningen och när slutet nalkas är det faktiskt nästan så man ryggar tillbaka av det nakna våldet! Jag tror inte någon som väljer att se denna kommer att se slutet komma med sådan kraft som det faktiskt gör.

Det handlar om ångest och knark men det är gjort på ett smart sätt. Man kan verkligen inte säga att brukandet av substanser, legala eller illegala, glorifieras. Detta är den skitigaste verklighet du kan tänka dig. Knarket drar ner dig och får dig att hamna helt under isen. Faktum är att jag också får lite vibbar av AugustUnderground när jag ser den. Inte för att kameraföringen skulle vara i närheten av lika förvirrad som den är i August Underground.

Det mest slitna uttrycket jag har, nämligen att det inte är en film för alla, känns allestädes närvarande men aldrig mer än i slutet. Det här är en film du inte ska se med din svärmor! Stå ut med det undermåliga skådespeleriet och du kommer att få din belöning!

8/10

Escape From Hell – 1980 – överlägsen kvalitet!

Jag hade för mig att jag hade sett denna med betydligt flera scener förut men jag måste blanda ihop filmerna. Den känns annorlunda jämfört med Shock O Ramas utgåva men jag kan inte sätta fingret på det. Förutom att den här har överlägsen kvalitet vid jämförelsen förstås. De inklippta pornografiska scener jag tyckte mig minnas måste vara från en annan film. Det är lite bra också. Inklippta närbilder på könsdelar som uppenbart inte tillhör skådespelarna som medverkar i filmen är ändå inget att ha!

Naturligtvis finns det gott om både motiverade och omotiverade nakenscener i filmen, såsom duschscener och liknande. Och även om de inklippta porrscenerna lyser med sin frånvaro kan man inte förneka att det är en mycket förnedrande film. Vakterna tar varje tillfälle i akt att utnyttja den kvinnliga fägringen. Faktum är att det bara finns en enda person som inte är ett sadistiskt svin. Det är väl lite så det brukar vara i WIP eller lägerfilm som det här är, och det brukar väl alltid vara läkaren som är den humana?

Så är det här i alla fall och han protesterar också öppet mot de bestraffningsmetoder den nye lägerkommendanten instiftar. Var det en hård plats tidigare så är det ingenting mot vad som ny kommer att ske. Minsta småsak bestraffas – hårt! Så hårt och skoningslöst att några av kvinnorna till slut får nog och planerar en flykt från helvetet!

Det är inte en helt logisk film på långa vägar. En del situationer finns bara till för att visa lite sadism medan andra är designade för att exploatera kvinnokroppen. Jag har inget emot det och gillar filmen. Det spelar ingen roll om den är stereotypisk eller inte. WIP och lägerfilmer kan man inte få för mycket av. Och ni får ursäkta om jag tjatar om de saknade inklippta scenerna som mitt minne tydligen har fått mig att minnas, men även utan dessa är det gott om sleaze, bara bröst och lite annat också. Kanhända är den lite svårstartad och det dröjer ett tag innan själva flykten från helvetet tar sin början, men man behöver ju lite bakgrund också.

6/10

PS. Filmen med de inklippta scenerna som jag tänkte på är HotelParadise som även innehåller samma skådespelare och är gjord av samma regissör, samma år. DS.

                                                     

Recension: Hora – 2009

En norsk rape/revenge som är tydligt inspirerad av klassikern I Spit on Your Grave. Jag säger tydligt inspirerad för det finns scener som i princip är hämtade från den äldre filmen. Stilmässigt påminner de inte särkilt om varandra och jag vet ärligt talat inte riktigt vad Hora påminner om på det planet. Det fladdrar mellan en rape/revenge rulle av klassiskt snitt, en grindhouse och en fejkad sådan. Men det menar jag att det känns så tydligt att man har försökt efterlikna en gammal grindhousefilm så mycket att det nästan inte blir roligt längre utan bara irriterande. Det är fejkade slitageskador på filmen och så vidare.. Inget att hetsa upp sig för tycker jag även om det förstås är kul att någon ger sin i kast med att hålla genren vid liv. 

5/10