In Memoriam – Lars Erik ”Brasse” Brännström – 1945-2014

 

Fel, fel, jättefel! Det är väl det minsta man kan säga när en sådan komiskt begåvning går ur tiden. Själv lärde jag mig älska honom just under uppväxten med Fem myror är fler än fyra elefanter, ett fantastiskt barnprogram dessutom. För det är väl som komiker vi bäst känner Brasse Brännström? Att han faktiskt hade en allvarlig sida också glömmer vi lätt bort. Vi tänker kanske på Lasse Hallströms komedier En kille och en tjej, eller Två killar och en tjej i första hand. Eller varför inte Tage Danielssons Sopor där han spelade självaste Carl XVI Gustaf. Kanske får vi upp en bild på näthinnan från hans medverkan i Nöjesmassakern, där han medverkade i några oförglömliga sketcher.

Kanske minns vi inte att det faktiskt var med och skrev filmer som Mitt liv som hund och Jag är med barn, och 1939 icke att förglömma. Vi minns kanske heller inte hans medverkan i Sprängaren och Paradiset av Colin Nutley men jag vill mena att han faktiskt var en stor skådespelare med många fler strängar på sin lyra än det man först förknippar honom med, i mitt fall med lattjo-lajban-lådan! Ytterligare en av min barndoms förebilder har lämnat oss. Lars Erik ”Brasse” Brännström blev 69 år. Vila i frid!




Captain America: The Winter Soldier – 2014 – Captain America har båda fötterna på jorden


Skillnaden mellan den här och den första filmen – The First Avenger, är förstås bland annat att den här utspelar sig i modern tid. Jag ser det helt klart som positivt. Det är mer intressant att se Captain America i en tid där modern teknologi existerar. Riktigt modern kan man väl säga, det är riktiga framtidsvibbar emellanåt. Samtidigt finns det klart kopplingar till den tid som Captain America ursprungen kommer ifrån. Till exempel antecknar han vad han måste lära sig i ett helt vanligt anteckningsblock, inget digitalt dito. Det är ett bra sätt att visa att Captain America har båda fötterna på jorden.





Skådespelarmässigt fungerar det riktigt bra. Chris Evans i titelrollen är minst lika bra den här gången. Förutom någon tillbakablick är han stor och stark hela tiden, vilket passar honom. Samuel L. Jackson är förstås också tillbaka som Nick Fury och dessutom har man lyckats få med Robert Redford i en ganska så stor roll. Att se Robert Redford i en superhjältefilm var väl inget man tänkte på när man såg Butch Cassidy and the Sundance Kid eller the Sting, men så är det i alla fall.

Den här gången är det S.H.I.E.L.D. som står i centrum. Snart står det klart att HYDRA sedan länge har infiltrerat organisationen och deras planer är, så att säga, väldigt destruktiva. I kort går planen ut på att eliminera samtliga hot mot organisationen, det handlar om några miljoner människor… 





Överlag gillar jag filmen, kanske mer än den första, det är svårt att säga. Den är lite annorlunda men kanske inte varken bättre eller sämre egentligen. Det är i alla fall fullt pådrag när det gäller action. Det blir kanske till och med lite för mycket vid ett par tillfällen. Dessutom vill jag påstå att det faktiskt till och med ser ”för bra” ut vid några tillfällen. Med ”för bra” menar jag att det är så bra kvalitet på bilden att man inte riktigt kan greppa att det är en spelfilm. Ser det för bra ut är det lätt hänt att det ser fejkat ut. Det bättrar sig dock efter ett tag och så vitt jag förstår finns det också scener som är gjorda på det gamla goda sättet, alltså utan CGI och greenscreen.

Det känns som att man kommer nära karaktärerna och då i synnerhet förhållandet mellan Captain America och hans fiende här – The Winter Soldier, som är minst lika stark och snabb som Captain America. Hans ursprung, som förklaras i filmen, går jag däremot inte in på. Se filmen istället, den är värd det!

7/10


Bilder: © 2014 MARVEL. www.marvel.com

In Memoriam – Richard Attenborough – 1923-2014


Min gissning är att de allra flesta av oss förknippar Sir Richard Attenborough mest med hans medverkan i Jurassic Park. Han var ju den som finansierade hela projektet i filmen. Själv är jag mest bekant med honom genom hans roll i den självspäckade The Great Escape från 1963. Men som alla gamla ”rävar” så finns det betydligt mer i filmografin än så. Attenborough gjorde sin första roll redan 1942 i filmen In Which We Serve och sedan är det en eller ett par filmer varje år. Det blir några stycken!


Som regissör kan nämnas bland annat A Bridge Too Far, A Chorus Line, Chaplin och Ghandi. Den senare renderade två Oscarstatyetter. Sir Richard Attenborough blev 90 år. Vila i frid!