In Memoriam – Åke Cato – 1934-2016


Jag funderade länge vilken av mina många bloggar som skulle vara lämpligast för en dödsruna för Åke Cato. Han var inte musiker även om han, tillsammans med Sven Melander gjorde Vår julskinka har rymt, som Werner och Werner. Bagarparet rönte stor succé i humorprogrammet Nöjesmassakern i mitten på åttiotalet. Och det är väl denna del av hans karriär som jag är mest förtrogen med. Som sketchmakare var Åke Cato slipad och precis lagom galen för att det skulle bli rolig. Han skrev även pjäser och andra framträdanden. Ingen man direkt tänker på förrän man läser efter texterna.

Så med det i bakhuvudet finns det två bloggar som skulle kunna komma ifråga. Dels den mer privata Tankar vid 40+, eftersom jag hade en provat relation till Åke. Det är förstås inte så allvarligt som det låter. Jag kommenterade hans blogg några gånger och understundom svarade han mig. Jag hade, och har fortfarande hans telefonnummer i mobilen. Jag ringde honom aldrig.

Men till slut fanns det egentligen ingen annan plats är den här platsen. Den som jag har använt mest och den som har närmast koppling till Åke i och med hans involvering i Nöjesmassakern och den efterföljande humorserien Tack för kaffet. Två serier som jag för övrigt, utan att skryta, hade en del med att göra med utgivandet av. Efter en namninsamling startad och sänd till SVT fick senare Åke uppdraget att plocka ut de bästa bitarna. Boxen blev sedermera verklighet!

När jag väl hittade hans blogg många år senare läste jag den med stort intresse. Åke var fantastiskt rolig! Han uttryckte sig på ett sätt som ingen annan. Han pratade om sig själv i tredje person och hänvisade envist till sig själv som spalten. På bloggen kunde det hända nästan vad som helst. Vilken inriktning som helst kunde dyka upp. Någon gång beklagade han sig över något men oftast handlade det antingen om minnen eller underfundigheter. Han använde ofta ord som inte riktigt var det korrekta, men ett ord som var till uttalet väldigt lika. Jag minns särskilt att han beskrev sirener (som i polissirener) som syrener. Den typen av humor hade han. Och jag tror att han hade monopol på fotnoter. Hans blogginlägg hade ofta två eller tre dylika.

De senare åren uppdaterade han sparsamt men jag har numera insett att han var rejält sjuk. Det gör gärningen så mycket större. I mina ögon var Åke Cato en stor humorist. Jag kommer att sakna hans humor!

Åke Cato blev 82 år. Vila i frid!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar