.jpg)
The Nude Vampire
Regi: Jean Rollin
1970
Horror/Erotik
En ung kvinna i genomskinligt
nattlinne jagas av män i djurmasker. Hon råkar springa på en man som fattar
intresse för situationen och som genast börjar undersöka den märkliga
händelsen. Det visar sig att kvinnan hålls inspärrad av hans egen far och att
det uppehåller sig någon sorts självmordssekt i hans slott. Till råga på allt
är sekten övertygad om att flickans blod innehåller lösningen för evigt liv.
Titeln till trots handlar det verkligen inte om en vampyrrulle.
Inte i konventionell mening i alla fall. Men å andra sidan har ingen av de
rullar jag hittills har sett av Jean Rollin varit särskilt konventionella…
Det är snarare så att delar av karaktärerna tror att det
handlar om vampyrism, och det förtärs även blod, men tro inte att det på något
sätt påminner om några blodtörstiga varelser som måste ha mänskligt blod som
föda för att överleva. Det handlar
istället om något helt annat som det vore oerhört dumt att avslöja här. Och
alldeles oavsett om det handlar om vampyrer eller inte är det en estetiskt
tilltalande film. Det finns en romantisk ton över det hela och naturligtvis en
hel del sleaze. Inte av det hårdare slaget kanske men tuttar finns det gott om –
och genomskinliga kläder!
Tempot är lite för långsamt för att jag ska kunna få
fullt utbyte av det här. Handlingen i sig är lite krystad också och
skådespelarna spelar ofta över en hel del. Det hindrar inte att det är vackert
filmat och det är väl det som är den stora behållningen också. När jag kommer
att tänka på det så är det väl ofta så när det gäller Jean Rollin? Jag kommer att skriva om fler filmer framöver och ska
verkligen hålla koll på detta!
Språket är som vanligt på franska och om man har problem
med detta bör man nog hoppa över filmen till förmån för något annat. Men å
andra sidan är det inte särskilt mycket dialog i filmen heller. Lite finns det
förstås och den är viktig för att få information men det mesta berättas på ett
annat sätt. Det finns också en mystik som vilar över alltsammans och som till
slut får sin förklaring. Vilka är de där människorna som tolkas som vampyrer?
Sanningen är långt mer överraskande än så!
Det är en film som kryper under skinnet och som man inte
kan avfärda trots att den har problem med det jag beskrivit. Efter att jag har
sett den funderar jag fortfarande på vad som verkligen hände här och där och
varför. Det kan förstås bero på att det kanske inte är helt logiskt hela vägen –
eller så är det oerhört genomtänkt och kräver mera analys för att förstås.
5/10
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar