Recension: Little Deaths - 2011

Little Deaths

Regi: Sean Hogan, Andrew Parkinson, Simon Rumley

2011

Horror

Eftersom det här rör sig om en stologi bestående av tre kortare historier är det oerhört svårt att börja den här recensionen med en redogörelse för handlingen. Det finns förstås ett tema att kretsa kring med det rör sig om tre helt skilda historier som inte knyts samman på något sätt. Den gemensamma nämnaren är förstås någon form av död, filmens titel antyder ju till och med detta. Men det finns även en annan gemensam nämnare – sex och sadomasochism i fantasifulla tolkningar.

Problemet med antologier på det här sättet är att när välspänningen infinner sig är det dags för avslutning och nästa historia att ta vid. Problemet är också att balansera historierna så de blir likvärdigt underhållande och gruvliga. Detta lyckas inte riktigt i det här fallet men inledande historien House and Home lyckades med konststycket att fullsändigt överraska mig med sin upplösning. I stora drag var det väl ingen jätteöverraskning egentligen men på detaljnivå hade jag inte riktigt räknat med det som sker. Det här är också den överlägset mest sadomasochistiska berättelsen.

Det som slår mig är att det faktiskt är en brittisk produktion och britter är väl inte kända för att vara direkt sexuellt frispråkiga? Det är kanske det som gör filmen så chockerande, att det är så pass oväntat? Hur som helst så handlar första delen i korthet om ett par som plockar upp eller lockar hem uteliggare för att ha sitt lilla roliga med dem. Mer detaljer än så tänker jag inte ge eftersom det onekligen är en starkare känsla att tänka sig hur det går till än att förklara detaljer. Men på tal om detaljer så finns det ett par oväntade för brittisk film här. Det är inte explicit i den bemärkelsen att könsdetaljer visas men… ja, ni får helt enkelt se själva!

Andra episoden – Mutant Tool, är allt annat än subtil. Den är fantasifull men likväl tämligen extrem i sin berättelse. Det är den svåraste berättelsen att ta till sig och faktiskt den enda där jag önskar att man fick lite mer förklaring till vad som pågår. I stora drag är det väl ganska tydligt men det är så pass absurt att det är svårt att tänka sig en relativt realistisk lösning. Personligen fann jag denna episod vara den svagaste i filmen och det beror säkert på att den är så pass otillgänglig. Filmen fokuserar på experiment och på gigantiska könsdelar men mer än så tänker jag inte avslöja. Jo förresten, hinkvis med sperma är en viktig ingrediens i detta experiment.

Så har vi slutet då. Episoden heter Bitch och är faktiskt en ypperlig titel, åtminstone om man tar ordet i dess fulla engelskspråkiga betydelse. Åter igen är sexualitet i centrum och denna gång handlar det om förhållandet mellan härskare och slav. Vad händer egentligen när slaven inte längre nöjer sig med att vara slav? Klarar härskaren av att kliva av? Världen vänds uppochner och den slutgiltiga hämnden är smakfullt filmad och ger verkligen kalla kårar längs ryggraden. För mig är det här det mest konstnärliga och känslosamma episoden. Det här är egentligen enda gången det är karaktärerna som driver filmen framåt snarare än en bisarr handling. Inte för att historien inte är bisarr men det blir helt enkelt lite annorlunda. Man bryr sig om vad som händer med dem och det kan jag inte säga var fallet i de två första episoderna.

Lyckas då filmen att knyta till säcken med sina tre historier och skapa en helhet? Nja, på sätt och vis men det skulle nästan lika gärna kunna vara enskilda kortfilmer eller episoder av Twilight Zone – Late Night Edition om det nu hade funnits en sådan. Jag säger inte att det är ett misslyckande på något sätt men det hade kanske varit bättre om det hade varit en enda lång film där historierna hade vävts samman och berättats fragmenterat.